Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Corioliskraften

I detta exempel är en sten kastad från den gröna punkten och riktad mitt emot den motsatta diskens periferi. När stenen är i luften så verkar inga krafter på den och fortsätter följaktligen mot den ursprungliga positionen. Den svarta linjen är den bana som en observatör som står på disken kommer att se, därför verkar det som en kraft drar stenen till höger. Den blå linjen är den bana som är observerad i den absoluta referensramen (din skärm).

Corioliskraften är en skenkraft resulterande från jordens rotation. Den verkar på alla föremål som har en hastighet vilken är relativ till jordklotets. Kraften är riktad 90° till höger om hastighetsriktningen på norra halvklotet och till vänster på södra halvklotet.

Newtons andra lag anför att den absoluta hastigheten hos ett föremål är oförändrad om ingen extern kraft verkar på den. Vad gäller termen "absolut" så tänk på hur positionen, hastigheten och riktningen skulle observeras i en referensram som, relativt till fixstjärnor, inte rörde på sig alls. Om du står på Nordpolen och kastar en tegelsten i riktning mot Göteborg så kommer den att missa målet. Medan tegelstenen är i luften så verkar inga krafter på den för att ändra dess absoluta hastighet, varken till höger eller vänster, men jordytan fortsätter dock att rotera under den. För en observatör på marken kommer det därför att se ut som en kraft får tegelstenen att vika av åt höger.

Corioliskraften är lätt att uttrycka matematiskt och dessa fina visualiseringar är mycket instruktiva.

Utöver att den är uppenbart viktig gör geofysiska flöden så är corioliskraften tillämpbar på vilket föremål som helst som rör sig i en roterande referensram.

Sidansvarig: Robert Karlsson|Sidan uppdaterades: 2016-03-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?