Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dispersion

Modelldetaljer ur "Horizontal dispersion in the sea caused by recurring changes of the depth of the wind drift" av Signild Nerheim och Anders Stigebrandt.

Numeriska experiment som simulerar utvecklingen av ett spårämnesmoln med tiden (koncentrationen visas till höger om bilderna). Den översta bilden visar spridningen av ett spårämnesmoln som ursprungligen var 10 km stort (och hade en koncentration på 1) efter 10 dagar.

Koncentrationen är fortfarande ganska hög och två distinkta "blobbar" har bildats p.g.a. hur strömmarna och den vertikala blandningen har agerat ihop under denna period. Den mittersta figuren visar spårämnet efter 50 dagar. Dess yta har vuxit sig större och koncentrationerna har minskat. I den nedre figuren har det gått 75 dagar sedan spårämnet släpptes ut och koncentrationerna är väldigt små.

I oceanografi kan dispersion betyda två olika saker. Den första är relaterad till vågor. Den andra är relaterad till dispersionens statistiska koncept där data är spritt runt ett medelvärde, m.a.o. hur en substans dispergerar eller sprider ut sig från den ursprungliga koncentrationen.

Horisontell dispersion beskriver hur ett spårämne, t.ex. en kemikalie, näringsämnen eller någon annan substans, sprider sig horisontellt. Det studeras vanligtvis genom att släppa ut ett färgämne och mäta hur snabbt dess area ökar och hur koncentrationen minskar.

Dispersion är summan av många olika sorters rörelser, alltifrån turbulens och småskaliga vågor till större strömsystem och virvlar, och det är därför mycket svårt att förutsäga hur snabbt spridningen kommer att breda ut sig. De flesta observationer och teorier är likväl överens om att ytan hos en substans ungefär ökar med tiden i kvadrat. För mikrobiologer är denna snabba spridning av substanser speciellt viktig då den kan bidra till att förklara varför "allting är överallt".

Kontaktperson:  Anders Stigebrandt

Sidansvarig: Robert Karlsson|Sidan uppdaterades: 2014-09-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?