Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Högre växter tar över ett varmare Arktis

Nyhet: 2018-09-26


Lågvuxna gräs, örter och buskar kännetecknar Arktis, men nya, mer högresta växtarter har börjat sprida sig och ta över i området. Det har resulterat i en generell ökning av höjden på tundravegetation de senaste tre decennierna, rapporterar ett internationellt forskarteam i tidskriften Nature. Forskare vid Umeå, Göteborgs och Lunds universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet har deltagit i studien.

– Det unika med den här studien är att vi kan visa att ökningen av vegetationens höjd inte är något som sker på några enstaka platser, utan något som sker unisont i stora delar av Arktis, säger artikelns huvudförfattare Anne Bjorkman vid Senckenberg forskningscenter för Biologisk mångfald och klimat i Frankfurt, Tyskland.

Spridningen har bara börjat

Det karga klimatet har begränsat växtligheten i arktiska tundra- och fjällandskap till lågvuxna gräs, örter och buskar. Men, successivt har mer högresta växtarter spridit sig i dessa områden. I den aktuella studien har forskare från hela världen analyserat de mest omfattande data som hittills samlats in om arktiska växter. Totalt ingår data från över 100 platser runt om i Arktis från Alaska, Kanada, Island, Skandinavien och Sibirien.

De detaljerade analyserna visar att vegetationen blir högre, både för att växter som fanns i området för 30 år sedan har blivit högre, och för att nya, högre växtarter har spridit sig från varmare platser i landskapet.

– Denna spridning har bara börjat. Vegetationens höjd kan öka med 20-60 procent under det här århundradet om ökningen fortsätter i nuvarande takt, säger Anne Bjorkman.

Klimatförändringar huvudorsaken

Studien visar också att ett varmare klimat är huvudorsaken till dessa vegetationsförändringar. Temperaturerna i Arktis har i genomsnitt ökat med över en grad över de tre årtionden som studien pågått, vilket är betydligt snabbare än genomsnittet för resten av planeten. För övrigt visar studien att många andra egenskaper hos växtsamhällena såsom bladstorlek och växternas näringsinnehåll inte förändrats på ett konsekvent sätt över hela tundran, utan påverkats mer av vattentillgången än temperaturen. Detta visar att inte bara förändringar i temperatur, utan också förändringar i nederbörd kommer att vara viktiga för hur vegetationen i Arktis förändras i framtiden.

– Dessa vegetationsförändringar kan på lång sikt ha negativa effekter på den biologiska mångfalden och tundrans förmåga att lagra kol, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Internationellt samarbete viktigt

De svenska forskargrupperna från Umeå och Göteborg som ingått i studien studerar också hur vegetationsförändringarna i Arktis påverkas av att det finns betande djur som renar, harar, sorkar och lämlar.

– Den här studien visar också värdet av långtidsexperiment och internationellt samarbete mellan forskare. När experimenten som bidragit till det här projektet startades under 90-talet var vi ovetande om att resultaten skulle kunna användas på det här sättet. Det understryker också hur viktiga långtidsexperiment är för framtidens forskning och är i dag en viktig forskningsinfrastruktur för framtiden, säger Robert Björk vid Göteborgs universitet.

Den aktuella studien utgör också basen för framtida forskning kring hur Arktis påverkas av ett varmare klimat.

– Ett viktigt framtida mål är att förstå hur förekomsten av växtätande djur påverkar hur vegetationen i Arktis förändras när klimatet blir varmare, avslutar Johan Olofsson.

Länk till artikeln i Nature>>

Kontakt:
Robert Björk, biträdande universitetslektor, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, GGBC, Gothenburg Global Biodiversity Centre, telefon: 031- 786 28 35, e-post: robert.bjork@gu.se
Johan Olofsson, universitetslektor, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, telefon: 090-786 77 04, e-post: johan.olofsson@umu.se

Bilder:
Arktiskt landskap, foto Anne Bjorkman.
Mätningar, foto Anne Bjorkman.
Undersökning av vegetation, foto Robert Björk.
Ren i arktiskt landskap, foto Ulf Molau.

Porträttbilder: Robert Björk och Johan Olofsson.

 

 


 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2018-03-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?