Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jennie Olsson landade praktik på NASA

Nyhet: 2018-12-07

Jennie Olsson läser fjärde året på geovetenskaper med inriktning på berggrundsgeologi. Den 7 januari 2019 påbörjar hon en fyra månader lång praktik hos NASA, vid Goddard Space Flight Center (GSFC) strax utanför Washington DC. Jennie kommer i huvudsak att få utföra dateringsprover på rymdföremål som meteoriter.

I samband med en vistelse på Island samtidigt som Jennie läste några fristående kurser föll intresset på geologi. Samtidigt har hon haft ett tidigt intresse för rymden och berättar att hon under sina studier vid Institutionen för geovetenskaper fått möjligheter att inrikta några av sina projekt på rymden.

- I en kurs som vi läste fick jag och tre kurskamrater friheten att göra mätningar på meteoriter, berättar Jennie.

Jennie Olsson utanför Geovetarcentrum i Göteborg och blickar västerut.

Hur gick det till när du sökte praktikplatsen hos NASA?

- Det är Rymdstyrelsen här i Sverige som erbjuder praktikplatserna i samarbete med NASA. Så jag skickade in en ansökan till dem, som också gjorde ett första urval. I ansökan skulle jag svara på frågor om mitt intresse för rymden och vad jag skulle kunna tillföra. Med ansökan skulle även två rekommendationsbrev och betyg skickas. Efter några veckors väntan fick jag svar om att jag gått vidare, sen var det NASA som beslutade vem som fick praktikplatserna.

Totalt är det fyra stycken studenter från Sverige som har fått en praktikplats på NASA den här omgången. Jennie förklarar att hon är den enda av dem som studerar geologi här i Sverige.

- Det kommer såklart bli väldigt spännande att både få uppleva USA och att få se hur en så stor organisation som NASA fungerar. Det känns verkligen jättekul att få den möjligheten. Alla de andra från Sverige kommer att vara i Kalifornien och det känns lite tråkigt, att jag blir själv på den östra sidan av USA, berättar Jennie.

Rymdstyrelsen står för kostnaderna av praktikplatsen som kostar 70000 kr och för flygresorna till och från USA. Jennie har även ansökt om merkostnadslån från CSN och tittar på möjligheter att söka stipendier för att klara ekonomin.

Arbetsuppgifter och förberedelser

Jennie Olsson har ett tidigt intresse för rymden

”Jag hade faktiskt mitt första Skypemöte med min handledare Barbara Cohen tidigare samma dag som InSight gjorde sin Marslandning. Givetvis så följde jag NASA:s livesändning under kvällen. Det var spännande med den löpande rapporteringen och att få se vad som skedde inne på Control Room på Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien.”

Under Skypemötet med Barbara diskuterade Jennie tillsammans med sin handledare på Göteborgs universitet, Thomas Zack, om vad hon ska göra under sin praktik. De föreslog att hon skulle göra några förberedande prover på meteoriter från Naturhistoriska museet i Göteborg. Resultat och annan data från de proverna kommer hon ta med sig till USA, eventuellt även några meteoriter. Barbara vill även att dem medverkar under Lunar and Planetary Science Conference, som arrangeras för 50:e gången i Texas den 18 – 22 mars.

- Jag kommer att ha fullt upp nu inför resan, dels med det förberedande arbetet med provtagningarna och att ansökan till konferensen ska vara inlämnad i januari. Men även alla praktiska saker som visumansökan och att hitta ett boende, än så länge har jag bara hittat rum som kostar runt 10 000 kr i månaden att hyra. Jag måste även komma till en intervju på amerikanska ambassaden angående visumet, förklarar Jennie.

Vad finns det för koppling mellan geovetenskaper och rymden?

Jennie har valt att inrikta sina studier på berggrundsgeologi som enkelt utryckt fokuserar på de hårdaste stenarterna. Andra delar av geologi koncentreras på mer mjukare delar av jorden som sediment. "Den mätmetod som Jennie använder för att datera meteoriter och som är mest intressant inför hennes praktik och examensarbete heter ”In Situ Rubidium-Strontium” (in situ Rb/Sr). Det är en relativt ny dateringsmetod utvecklad av Jennies handledare, Thomas Zack, som tillsammans med Johan Hogmalm vid Institutionen för geovetenskaper har tagit fram den. Fördelen med metoden är att provet inte förstörs. Den fungerar på så vis att en laserstråle riktas på en särskild punkt på provet och då genereras data som gör att det går att datera olika stenar. Vi kommer även att använda andra metoder för att kunna jämföra åldrarna vi får och hur bra in situ-metoden är.

"Allt som vi lär oss om jorden går i princip att använda på andra planeter. Den mätmetod för att datera stenar som jag använder här på Geovetarcentrum inför praktiken går att använda på både stenar och meteoriter. Men även andra tekniker som vi lärt oss går att använda i rymdforskningen"

Vad har du för förväntningar inför praktiken och framtiden?

- Kortsiktigt så är mitt mål att bli klar med min masterexamen och min praktik på NASA kommer såklart vara en del i mitt arbete med uppsatsen. Jag vill gärna försöka hinna med att resa runt lite i USA efter praktiken också. Sen kommer jag nog läsa en kurs i berggrundsgeologi. Men på längre sikt vet jag faktiskt inte riktigt just nu. Det hade varit kul att få fortsätta att jobba med rymden, men jag är osäker på hur möjligheterna ser ut här i Sverige. Jag kan även tänka mig att fortsätta inom akademin om de är något som jag verkligen tycker är intressant, förklarar Jennie.

Relaterade länkar:

 

AV:

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2018-03-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?