Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Karna Lidmar-Bergström utsedd till hedersdoktor

Nyhet: 2018-04-16

Geografen Karna Lidmar-Bergström har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Hur känns det att bli hedersdoktor?
- Roligt!

Vad handlar din forskning om?
- Eftersom jag är pensionär sedan flera år så rör det sig främst om vad jag gjorde förut. Jag har sysslat med urbergsytans relation till det sedimentära berggrundstäcket, huvudsakligen från tiden för 540 miljoner år sedan och framåt. När det gäller denudation (Hur berggrunden bryts ned genom erosion och vittring) så har jag identifierat tre olika typer i dagens relief och dragit slutsatser om berggrundens rörelser under denna period. Det här är inget som geologer forskar om idag varken internationellt eller nationellt. Vi i Sverige har haft en unik och lång tradition inom området, som det är viktigt att ta vara på, inte bara för forskningen utan också för samhället.

Vilka är utmaningarna inom ditt forskningsområde?
- Forskare använder sig ofta av modeller och att basera dem på fältundersökningar är inte alltid lätt. Man ställer upp hypoteser och gör mätningar, men det är svårt att relatera till allt vi redan vet. Nuförtiden gör forskare inom mitt forskningsområde sällan nya undersökningar och kartor. Det finns även oändligt mycket information, vilket gör det svårt för unga forskare att sätta sig in i det vi redan vet, framförallt inom regionalgeografi.
Den regionala aspekten som är basen i min forskning är fortfarande viktig exempelvis för kurser inom geologi och geomorfologi (läran om jordytans former).

Vad kan samhället lära av din forskning?
- Den har bland annat betydelse för kärnbränsleförvaret. I vår ska Mats Olvmo från institutionen från geovetenskaper och jag genomföra en exkursion i delar av Västergötland och Bohuslän för en grupp som ska skriva om inlandsisens erosion i Forsmarksområdet. Min forskning har även relevant för utvecklingen av höghastighetsbanor för tåg. Tågsträckan mellan Lund och Hässleholm kommer gå över ett område med rikliga förekomster av kaolinvittring (vilket är en typ av lervittring) i urbergsytan, eftersom den här var exponerad för cirka 220-210 miljoner år sedan i ett varmt och fuktigt klimat. Själva urbergsytan har efter lång täckning exponerats igen och många kaolinrester finns kvar i urbergsytan.
Min forskning visar även att mycket rörde på sig under tertiärtiden, vilket var för 23-2,6 miljoner år sedan. Till exempel höjdes den Sydsvenska domen, som gett upphov till det vi kallar Sydsvenska höglandet. Studier avslöjar också att inlandsisens erosion inte tagit bort de olika denudationytorna.

Motivering:
Karna Lidmar-Bergström har på ett betydande sätt utvecklat metoder för analys av urbergets storskaliga landformer i relation till de yngre sedimentära bergarterna med den Sydsvenska domen som modellområde, samt genom studiet av rester av preglacial vittringstäcken på ett övertygande sätt visat på djupvittringens betydelse för landskapsutvecklingen. Det senare har under en lång tid skett i gott samarbete med Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet, genom handledarskap och forskningssamarbete. Karna Lidmar-Bergström engagemang för betydelsen av kunskap om geomorfologi i samhället, exemplifierat genom ett stort antal populärvetenskapliga artiklar samt under senare år även debattartiklar i dagspressen, bör också framhållas.

Mats Olvmo kommer att vara värd för Karna Lidmar-Bergström under promotionshögtiden. Promotionshögtiden äger rum den 19 oktober. Promotor är professor Katarina Abrahamsson vid institutionen för marina vetenskaper.
 

AV: Linnéa Magnusson

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2018-03-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?