Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Åsa Kasimir

Forskare

Åsa Kasimir
Forskare
Akademisk grad: Docent,
asa.kasimir@gu.se
031-786 1960

Rumsnummer: 461
Postadress: Box 460, 40530 Göteborg
Besöksadress: Guldhedsgatan 5A , 41320 Göteborg


Institutionen för geovetenskaper (Mer information)
Box 460
405 30 Göteborg
www.gvc.gu.se
gvc@gvc.gu.se
Besöksadress: Guldhedsgatan 5a , 413 20 Göteborg

Om Åsa Kasimir

Jordars innehåll av kol och kväve kan både mildra klimatförändringar eller förvärra. Globalt innehåller marken mer kol än vad som finns i växterna. Men genom växternas fotosyntes tillförs och lagras kol (och kväve) in i jorden, som vid störningar av marken kan avgå till luften som koldioxid och lustgas. Särskilt torvjordar innehåller mycket organiskt material, som lagrats upp under våta förhållanden. Dessa marker utgör en liten del av landytan (3%) men innehåller nästan 30% av markkolet. I Sverige finns mycket våtmarker där de dikade årligen avger 11 Tg CO2-ekvivalenter (10 upphöjt till12 g eller miljoner ton) vilket kan jämförs med att vägtrafiken avger 18 Tg. Det är möjligt att åtgärda dessa marker så att emissionerna bara blir 1/10 genom att göra dem till våtmarker igen. Det har vi visat genom mätningar i bl.a. Skogaryd och modellering med CoupModellen.

Samarbetet med Miljöekonomi vid Handelshögskolan, GU, har också visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt att återväta dränerade torvmarker, även om markägaren själv kan förlora inkomster.

Lustgas (N2O) är en långlivad och nästan 300 ggr starkare växthusgas än koldioxid. Den bildas i marken av bakterier då det finns mycket frigjort kväve och förhållandena i marken pendlar mellan syrerikt och syrefattigt. Andra faktorer påverkar också, som t.ex. jorden pH-värde. Jordbruket ses som den största källan till lustgas. Vanligtvis kopplas hur mycket N2O som bildas till kvävegivans storlek, men vi har genom mätningar vid Logården och Lanna visat låga emissioner när kvävegivan är mindre eller lika med 100 kg N per hektar och år. Det är vanligtvis strax efter gödslingen som emissionstoppar kan mätas, men sen är emissioner oftast försumbart små. Så har vi också sett i salixodling på jordbruksmark. Dessa mätningar har gjorts på lerjordar som tidigare ansetts vara problemjordar med risk för höga emissioner.

Senaste publikationer

Weakened growth of cropland-N2O emissions in China associated with nationwide policy interventions
Z. Y. Shang, F. Zhou, P. Smith, E. Saikawa, P. Ciais et al.
Global Change Biology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2019
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Jesper Björklund, Lasse Tarvainen et al.
Geophysical Research Abstracts. EGU General Assembly 2017, 23–28 April 2017, Vienna, Austria., Poster (konferens) 2016
Poster (konferens)

Nitrous oxide and nitrate losses – influencing factors in willow cropping investigated by modelling
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Anna Hedenrud, Sophie Rychlik, Per Weslien et al.
19th N workshop. June 27-29, 2016, Skara, Sweden, Poster (konferens) 2016
Poster (konferens)

GHG mitigation of agricultural peatlands requires coherent policies
Kristiina Regina, Arif Budiman, Mogens H. Greve, Arne Gronlund, Åsa Kasimir et al.
Climate Policy, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Gross nitrogen dynamics in the mycorrhizosphere of an organic forest soil
Maire Holz, Mohammad Aurangojeb, Åsa Kasimir, P Boeckx, Y Kuzyakov et al.
Ecosystems, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Factors controlling Nitrous Oxide emission from a spruce forest ecosystem on drained organic soil, derived using the CoupModel
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Astrid Meyer, Leif Klemedtsson et al.
Ecological Modelling, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 21 - 30 av 53

2012

Nitrous oxide emissions from European agriculture; an analysis of variability and drivers of emissions from field experiments
R. M. Rees, J. Augustin, G. Alberti, B. C. Ball, P. Boeckx et al.
Biogeosciences Discussions, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2012
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2011

Significance of N2O emission from biofuel crops
Åsa Kasimir Klemedtsson
Biogeosciences discussions, Artikel i övriga tidskrifter 2011
Artikel i övriga tidskrifter

Nitrous oxide emissions from a clay soil depending on timing of autumn mouldboard ploughing
Åsa Kasimir Klemedtsson
24th NJF Congress, Food, Feed, Fuel and Fun – Nordic Light on Future Land Use and Rural Development, Poster (konferens) 2011
Poster (konferens)

ORGANICALLY GROWN FIELD BEANS – LOW NITROUS OXIDE EMISSION AND HIGH N-EFFICIENCY
Åsa Kasimir Klemedtsson
24th NJF congress, Food, Feed, Fuel and Fun – Nordic Light on Future Land Use and Rural Development, Paper i proceeding 2011
Paper i proceeding

Organic field beans have low nitrous oxide emissions and high N-efficiency
Åsa Kasimir Klemedtsson, Josefine Nylinder, Leif Klemedtsson
Nitrogen & Global Change 2011, Key Findings - Future Challenges, Paper i proceeding 2011
Paper i proceeding

Nitrous oxide emission allowed from biofuel crops in Swedish systems
Åsa Kasimir Klemedtsson
Nitrogen & Global Change 2011, Key Findings - Future Challenges, Paper i proceeding 2011
Paper i proceeding

Modelling uncertainty for nitrate leaching and nitrous oxide emissions based on a Swedish field experiment with organic crop rotation
Josefine Nylinder, Maria Stenberg, Per-Erik Jansson, Åsa Kasimir Klemedtsson, Per Weslien et al.
Agriculture, Ecosystems and Environment, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2011
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 21 - 30 av 53

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2017-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?