Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Kasimir

Forskare

Åsa Kasimir
Forskare
Akademisk grad: Docent,
asa.kasimir@gu.se
031-786 1960

Rumsnummer: 461
Postadress: Box 460, 40530 Göteborg
Besöksadress: Guldhedsgatan 5A , 41320 Göteborg


Institutionen för geovetenskaper (Mer information)
Box 460
405 30 Göteborg
www.gvc.gu.se
gvc@gvc.gu.se
Besöksadress: Guldhedsgatan 5a , 413 20 Göteborg

Om Åsa Kasimir

Jordars innehåll av kol och kväve kan både mildra klimatförändringar eller förvärra. Globalt innehåller marken mer kol än vad som finns i växterna. Men genom växternas fotosyntes tillförs och lagras kol (och kväve) in i jorden, som vid störningar av marken kan avgå till luften som koldioxid och lustgas. Särskilt torvjordar innehåller mycket organiskt material, som lagrats upp under våta förhållanden. Dessa marker utgör en liten del av landytan (3%) men innehåller nästan 30% av markkolet. I Sverige finns mycket våtmarker där de dikade årligen avger 11 Tg CO2-ekvivalenter (10 upphöjt till12 g eller miljoner ton) vilket kan jämförs med att vägtrafiken avger 18 Tg. Det är möjligt att åtgärda dessa marker så att emissionerna bara blir 1/10 genom att göra dem till våtmarker igen. Det har vi visat genom mätningar i bl.a. Skogaryd och modellering med CoupModellen.

Samarbetet med Miljöekonomi vid Handelshögskolan, GU, har också visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt att återväta dränerade torvmarker, även om markägaren själv kan förlora inkomster.

Lustgas (N2O) är en långlivad och nästan 300 ggr starkare växthusgas än koldioxid. Den bildas i marken av bakterier då det finns mycket frigjort kväve och förhållandena i marken pendlar mellan syrerikt och syrefattigt. Andra faktorer påverkar också, som t.ex. jorden pH-värde. Jordbruket ses som den största källan till lustgas. Vanligtvis kopplas hur mycket N2O som bildas till kvävegivans storlek, men vi har genom mätningar vid Logården och Lanna visat låga emissioner när kvävegivan är mindre eller lika med 100 kg N per hektar och år. Det är vanligtvis strax efter gödslingen som emissionstoppar kan mätas, men sen är emissioner oftast försumbart små. Så har vi också sett i salixodling på jordbruksmark. Dessa mätningar har gjorts på lerjordar som tidigare ansetts vara problemjordar med risk för höga emissioner.

Senaste publikationer

Reviews and syntheses: Greenhouse gas exchange data from drained organic forest soils-A review of current approaches and recommendations for future research
Jyrki Jauhiainen, Jukka Alm, Brynhildur Bjarnadottir, Ingeborg Callesen, Jesper R. Christiansen et al.
Biogeosciences, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2019
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Lower greenhouse gas flux and better economy with wetter peat soil use
Åsa Kasimir, Leif Klemedtsson, Per-Erik Jansson, Hongxing He, Wenxin Zhang et al.
Geophysical Research AbstractsVol. 21, EGU2019-14821, 2019, Poster (konferens) 2019
Poster (konferens)

The MYR Project (2018-21): Climate smart management practices on Norwegian organic soils
Xiao Huang, Mats Höglind, Knut Bjørkelo, Torben Christensen, Kjetil Fadnes et al.
Geophysical Research Abstracts Vol. 21, EGU2019-7918, 2019, Poster (konferens) 2019
Poster (konferens)

2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use. Chapter 4: Forest Land
Grant Domke, Andrea Brandon, Rodel Diaz-Lasco, Sandro Federici, Emilio Garcia-Apaza et al.
2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Hayama, Kanagawa, JAPAN, © The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2019., Kapitel i rapport 2019
Kapitel i rapport

2019 Refinement to the2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use. Chapter 11: N2O Emissions from Managed Soils, and CO2 Emissions from Lime and Urea Application
Kristell Hergoualc'h, Hiroko Akiyama, Martial Bernoux, Ngonidzashe Chirinda, Agustin del Prado et al.
2019 Refinement to the2006 IPCC Guidelines forNationalGreenhouse Gas Inventories, Hayama, Kanagawa, JAPAN, © The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2019, Kapitel i rapport 2019
Kapitel i rapport

Weakened growth of cropland-N2O emissions in China associated with nationwide policy interventions
Z. Y. Shang, F. Zhou, P. Smith, E. Saikawa, P. Ciais et al.
Global Change Biology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2019
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Jesper Björklund, Lasse Tarvainen et al.
Geophysical Research Abstracts. EGU General Assembly 2017, 23–28 April 2017, Vienna, Austria., Poster (konferens) 2016
Poster (konferens)

Visar 21 - 30 av 59

2014

Climate mitigation scenarios of drained peat soils
Åsa Kasimir Klemedtsson, Jessica Coria, Hongxing He, Xiangping Liu, Anna Nordén
European Geosciences Union General Assembly 2014 Vienna, Austria, 27 April – 02 May 2014, Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet) 2014
Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)

2013

Modeling Nitrous Oxide emissions and identifying emission controlling factors for a spruce forest ecosystem on drained organic soil
Hongxing He, Åsa Kasimir Klemedtsson, Leif Klemedtsson, Astrid Meyer, Josefine Nylinder
European Geosciences Union, Vienna Austria 07 – 12 April 2013, Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet) 2013
Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)

A fertile peatland forest does not constitute a major greenhouse gas sink
Astrid Meyer, Lasse Tarvainen, Azad Nousratpour, Robert G. Björk, Maria Ernfors et al.
Biogeosciences, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2013
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Nitrous oxide emissions from European agriculture - an analysis of variability and drivers of emissions from field experiments
R. M. Rees, J. Augustin, G. Alberti, B. C. Ball, P. Boeckx et al.
Biogeosciences, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2013
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2012

Low nitrous oxide emission from organic management results in efficient production
Åsa Kasimir Klemedtsson, Maria Stenberg, Josefine Nylinder
Planet under Pressure, new knowledge towards solutions, Poster session 2, Poster (konferens) 2012
Poster (konferens)

Nitrous oxide emissions from European agriculture; an analysis of variability and drivers of emissions from field experiments
R. M. Rees, J. Augustin, G. Alberti, B. C. Ball, P. Boeckx et al.
Biogeosciences Discussions, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2012
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2011

Significance of N2O emission from biofuel crops
Åsa Kasimir Klemedtsson
Biogeosciences discussions, Artikel i övriga tidskrifter 2011
Artikel i övriga tidskrifter

Visar 21 - 30 av 59

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2017-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?