Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Kasimir

Forskare

Åsa Kasimir
Forskare
Akademisk grad: Docent,
asa.kasimir@gu.se
031-786 1960

Rumsnummer: 461
Postadress: Box 460, 40530 Göteborg
Besöksadress: Guldhedsgatan 5A , 41320 Göteborg


Institutionen för geovetenskaper (Mer information)
Box 460
405 30 Göteborg
www.gvc.gu.se
gvc@gvc.gu.se
Besöksadress: Guldhedsgatan 5a , 413 20 Göteborg

Om Åsa Kasimir

Jordars innehåll av kol och kväve kan både mildra klimatförändringar eller förvärra. Globalt innehåller marken mer kol än vad som finns i växterna. Men genom växternas fotosyntes tillförs och lagras kol (och kväve) in i jorden, som vid störningar av marken kan avgå till luften som koldioxid och lustgas. Särskilt torvjordar innehåller mycket organiskt material, som lagrats upp under våta förhållanden. Dessa marker utgör en liten del av landytan (3%) men innehåller nästan 30% av markkolet. I Sverige finns mycket våtmarker där de dikade årligen avger 11 Tg CO2-ekvivalenter (10 upphöjt till12 g eller miljoner ton) vilket kan jämförs med att vägtrafiken avger 18 Tg. Det är möjligt att åtgärda dessa marker så att emissionerna bara blir 1/10 genom att göra dem till våtmarker igen. Det har vi visat genom mätningar i bl.a. Skogaryd och modellering med CoupModellen.

Samarbetet med Miljöekonomi vid Handelshögskolan, GU, har också visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt att återväta dränerade torvmarker, även om markägaren själv kan förlora inkomster.

Lustgas (N2O) är en långlivad och nästan 300 ggr starkare växthusgas än koldioxid. Den bildas i marken av bakterier då det finns mycket frigjort kväve och förhållandena i marken pendlar mellan syrerikt och syrefattigt. Andra faktorer påverkar också, som t.ex. jorden pH-värde. Jordbruket ses som den största källan till lustgas. Vanligtvis kopplas hur mycket N2O som bildas till kvävegivans storlek, men vi har genom mätningar vid Logården och Lanna visat låga emissioner när kvävegivan är mindre eller lika med 100 kg N per hektar och år. Det är vanligtvis strax efter gödslingen som emissionstoppar kan mätas, men sen är emissioner oftast försumbart små. Så har vi också sett i salixodling på jordbruksmark. Dessa mätningar har gjorts på lerjordar som tidigare ansetts vara problemjordar med risk för höga emissioner.

Senaste publikationer

Lower greenhouse gas flux and better economy with wetter peat soil use
Åsa Kasimir, Leif Klemedtsson, Per-Erik Jansson, Hongxing He, Wenxin Zhang et al.
Geophysical Research AbstractsVol. 21, EGU2019-14821, 2019, Poster (konferens) 2019
Poster (konferens)

The MYR Project (2018-21): Climate smart management practices on Norwegian organic soils
Xiao Huang, Mats Höglind, Knut Bjørkelo, Torben Christensen, Kjetil Fadnes et al.
Geophysical Research Abstracts Vol. 21, EGU2019-7918, 2019, Poster (konferens) 2019
Poster (konferens)

2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use. Chapter 4: Forest Land
Grant Domke, Andrea Brandon, Rodel Diaz-Lasco, Sandro Federici, Emilio Garcia-Apaza et al.
2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Hayama, Kanagawa, JAPAN, © The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2019., Kapitel i rapport 2019
Kapitel i rapport

2019 Refinement to the2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use. Chapter 11: N2O Emissions from Managed Soils, and CO2 Emissions from Lime and Urea Application
Kristell Hergoualc'h, Hiroko Akiyama, Martial Bernoux, Ngonidzashe Chirinda, Agustin del Prado et al.
2019 Refinement to the2006 IPCC Guidelines forNationalGreenhouse Gas Inventories, Hayama, Kanagawa, JAPAN, © The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2019, Kapitel i rapport 2019
Kapitel i rapport

Reviews and syntheses: Greenhouse gas exchange data from drained organic forest soils-A review of current approaches and recommendations for future research
Jyrki Jauhiainen, Jukka Alm, Brynhildur Bjarnadottir, Ingeborg Callesen, Jesper R. Christiansen et al.
Biogeosciences, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2019
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Weakened growth of cropland-N2O emissions in China associated with nationwide policy interventions
Z. Y. Shang, F. Zhou, P. Smith, E. Saikawa, P. Ciais et al.
Global Change Biology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2019
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Jesper Björklund, Lasse Tarvainen et al.
Geophysical Research Abstracts. EGU General Assembly 2017, 23–28 April 2017, Vienna, Austria., Poster (konferens) 2016
Poster (konferens)

Visar 11 - 20 av 59

2016

Nitrous oxide and nitrate losses – influencing factors in willow cropping investigated by modelling
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Anna Hedenrud, Sophie Rychlik, Per Weslien et al.
19th N workshop. June 27-29, 2016, Skara, Sweden, Poster (konferens) 2016
Poster (konferens)

GHG mitigation of agricultural peatlands requires coherent policies
Kristiina Regina, Arif Budiman, Mogens H. Greve, Arne Gronlund, Åsa Kasimir et al.
Climate Policy, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Gross nitrogen dynamics in the mycorrhizosphere of an organic forest soil
Maire Holz, Mohammad Aurangojeb, Åsa Kasimir, P Boeckx, Y Kuzyakov et al.
Ecosystems, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Factors controlling Nitrous Oxide emission from a spruce forest ecosystem on drained organic soil, derived using the CoupModel
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Astrid Meyer, Leif Klemedtsson et al.
Ecological Modelling, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2015

Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation
Hongxing He, Per-Erik Jansson, Magnus Svensson, Jesper Björklund, Lasse Tarvainen et al.
Biogeosciences Discussions, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport Nr 02.
Anja Ödman, Henrik G Smith, Marianne Hall, Åsa Kasimir, Georg Anderssonn et al.
Lund, Lunds Universitet, Rapport 2015
Rapport

2014

Towards climate-responsible peatlands management
Åsa Kasimir Klemedtsson
Towards climate-responsible peatlands management. Riccardo Biancalani and Armine Avagyan (Eds.), Rom, Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Utsläpp av växthusgaser från torvmark
Karin Hjerpe, Hillevi Eriksson, Malin Kanth, Björn Boström, Kerstin Berglund et al.
Jönköping, Jordbruksverket, Rapport 2014
Rapport

Visar 11 - 20 av 59

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2017-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?